Nu vill jag återkomma till det tidigare inlägget då jag nu läser en kurs i genuspedagogik.

Först vill jag berätta att inte är någon genustant som står för HEN begreppet. Utan att det fanns en del kloka ord i det jag läser som inte handlar om Barbie och Batman Utan kanske Barbie och Batman med extra förmåner som Barbie med en motorsåg och Batman med en docka.

Att föda ett barn innebär så mycket..

Innan barnet föddes fick man frågor om man visste vad det var för kön. Vad jag trodde det var för kön? Om jag hade kolla?

Det var ingen som frågade om bebisen i magen mådde bra?

Jag födde en pojke, en son.

Det första man själv ringde och berättade eller messade och berättade var kön, längd och vikt. När folk frågade så frågade de vad det blev för något?

Men vad fan var det ingen som frågade om bebisen mådde bra? Varför skrev jag inte bara i ett mess till mina vänner att det blev en frisk bebis 51cm lång och 3395tung. Vi bägge mår bra, nu ska vi lära känna varandra.

Det ska jag banne mig göra nästa gång snacka paffa miner det kommer bli.

När man ser alla gå med barnvagnar, man läser bloggar kring graviditet och bebisar, man ser nyfödda och välkommen till världen annonserna i tidningen och jag kan inte låta bli att blicka tillbaka.....

Det är snart sex år sedan!

Jag fick veta att jag var gravid, vilken var en stor suprise för mig som åt ppiller och var väldigt noga med det. Visst hade man tankar på barn i huvudet men inte än lixom om några år. Men den dagen i april, så förändrades mitt liv drastiskt. Jag skulle bli mamma, som tur hade jag som jag trodde nio månader på mig att anpassa mig och smälta situationen. Men jag var lycklig, ett glädjerus inom mig som jag aldrig upplevt. 

Månaderna gick och magen växte, man fick skåda den lilla bebisen i magen. Men ju närmre man kom desto mer längtade man. Jag var så inställd på mitt datum 6 december och jag tänkte då är jag mamma. Men 6 december kom och gick och ingen bebis, det vart frustrerande och irriterande eftersom alla började fråga om man känt något, ingen bebis än? Också vidare. Men min mage krympte och den 12 december ringde jag och sa att jag har nog förlorat ganska mycket av min mage. Jag fick komma in på en gång, de gjorde ultraljud och såg att "knodden" saknade 80% av fostervattnet. Så det var bara hem och hämta väskan ringa Annso som skulle vara med mig och tillbaka. Allt kom så snabbt det var svårt att smälta att helt plötsligt låg jag där uppkopplad på en maskin som mätte aktiviteten i magen. Jag vart gelad och det började kännas lite värkar, jag fick gå med EVA stödet fram och tillbaka i rummet och korridoren för att *knodden* skulle trycka på nedåt. Kommer ihåg att man kände sig så jävla snygg med nattlinnet och knästrumpor *eller inte*. Mina värkar vart tätare och jag öppnade mig allt mer till slut bad jag om epidural då det gjorde så in baskant ont. De hade nu gått 5 timmar sedan de satte igång mig. Jag lade mig ned igen uppkopplad mot maskinen som mätte aktiviteten på knodden. vlket visade att så fort jag fick en värk sjönk hjärtljuden, något var fel. In med värkstimulerande dropp. Mina värkar vart kraftigare och tätare. Nu är det bråttom. Krysta för nu måste bebisen ut. Efter 4 krystvärkar var han ute helt underbart vacker, lite blå och blodig kanske men vem brydde sig då. Han skrek, jag vart glad, men han hade navelsträngen runt halsen två varv där av hjärtljuden gick ned. 

Men känslan då Wilhelm kom ut, av att man för fem minuter sedan var ensam nu hade man ett ansvar över ett litet oskyldigt barn. Som jag nu inte kunde förstå hur jag klarat mig utan. Vilken förändring på bara några minuter. Man lämnade lägenheten ensammen och kom tillbak med ett barn. Nu var det jag och Wilhelm som skulle bo tillsammans i minst 18 år, herregud vilken resa tänkte ja.

Denna lilla pojke så oväntad men dock så välkomnande.

Det är svårt att beskriva med ord men ni som varit med om det vet vad jag pratar om.

Min förstfödde son var nu här och jag svävade på moln. Mitt liv hade bara börjat.

Tiden bara rullar förbi... Man glömmer att uppdatera. Helgen var lugn, vi var på stan en sävng matade änderna nere i parken. Sedan söndagen så åkte vi på badhuset, jag och JOlie badade och pappan gymmade. Efter for tvi till sundsvall för att hämta hem junior.

Efter det så for jag iväg och spelade innebandy. Så träningsvärk på måndag och jag började mina nya kurser i:

Genuspedagogik och lärande.

Historia A.

Änglar och Demoner.

Känns skönt att säga att jag bara har 4 terminer kvar av 10. Så snart är jag där..

Idag har jag varit och givit blod, därmed en rörstrands skål till samlingen.

Sedan pluggar man för fullt, måste på biblioteket och hämta böcker idag innan kidsen skall hem. Hann desutom med en tur till mormor, min älskade mormor. Ska åka förbi imorgon en sväng med..

Dessa skulle sitta fint mot våren och sommarn

29 grader kallt, dvs myggfritt även idag.

Vaknade halv åtta av att det var alldeles tyst i huset. Ropade Jolie, hon svarade jag ska sova mer och det vart tyst...

Tog fram min Harry Potter bok och läste några kapitel tills klockan var halv nio då lilltrollet ropade nu är jag vaken. Vi gick ner och gjorde ordning en brasa. Nu får dte brinna ett tag innan vi äter frukost och sedan klär på oss för att trotsa kylan bära in lite ved, ge pippi mat innan vi går in och tar tag i fredagsstädningen!

Igår var det ett besök på badhuset för mig och kidsen. Vi badade mellan halv fem och sex. Vi var ensamma så gott som =) 

Var två barn när vi kom men de försvann, snacka om lugnt och skönt. Hade det kunnat varit lite temp i vattnet hade det varit bra. Jag hade sett fram emot en stund i bubbeln men så kallt som det var där så vart de ett sanbb dopp....

Jag trodde det faktiskt skulle bli bättre temp, men första gången vi var där var det okey temp, men dock inte bra. Nu var det underkänt.

Idag har vi lovat kidsen badhuset efter dagis, så vi far till mormor och käka lite stuvis och korv först. Sedan blir det någon timmes bad. Jag tänker inta bubbeln och gotta mig. måste komma ihåg att packa kameran.

Annars har det varit plugg hela dagen lång, likaså imorgon. Sedan på kvällen ska jag iväg på något som kommer uppdateras mer här under slutet på veckan. Ska försöka iväg på fredag och köpa gardin tyg med. 

Ne kopp tee nu innan kidsen skall hem.

Vid frukostbordet

Jolie: Mamma jag vill ha en ny baddräkt, jag är stor nu snart tre år.

Mamma: Jasså, är den andra för liten menar du?

Jolie: Ja jag är ju snart tre år. Den jag har är för bebis.

Mamma: Okey, vilken baddräkt vill du ha då?

Jolie: Jag vill ha en spindelmannen baddräkt!

Mamma: Tänker för mig själv.(Vart hittar man en spindelmannen baddräkt i detta samhälle?????? Då allt ska vara så puttinutt för tjejer och så tufft för killar)

Jolie jag vet inte om man kan köpa en sådan, de är nog svåra att få tag på.

Då lägger hon till minen som bara hon kan då hon jätte gärna vill ha något.

Jolie: Men snäääääälllllllaaaaa Mammmma, kan jag inte få en spindelmannendräkt!

Då kommer Wilhelm in som suttit och petat i sin filtallrik.

Wilhelm: Jolie, spindelmannen är för pojkar, de finns inte för flickor. Men du kan få låna mina badbyxor med spindelmannen!

Nöjd och belåten vart Jolie, så åt vi frukost vidare....

Detta visar vilket vridet samhälle vi lever i ! Så snälla någon bryt trenden och gör en spindelmannen baddräkt! Jah köper den!